Ja nog måste jag säga att det känns i hela stressKajsa att vintern är analkande...vardagen är fylld med sånt som borde ha varit borta för flera år sen...Denna höst väljer jag att titta bort för jag orkar inte ta tag i nånting som känns meningslöst!

Jag försöker att få ordning inne i mitt huvud i stället vilket är nog så svårt då jag inte vet i vilken hjärna jag ska börja!

Fortfarande möter jag skeptiska "vänner" som på ett mkt tydligt sätt ifrågasätter mitt liv just nu, men jag varken ids eller orkar bry mej! Mitt mål är i allafall att återgå till mitt arbete som jag trivs väldigt bra på!

Mina hundar ger mej mer energi än nånting annat...jag skriver mina men jag har ju bara två de andra två är Pontus och Malins men jag räknar dom som mina   Jag har läst många artiklar där just hundar har en mkrt positiv verkan på vissa människors tillfrisknande! Jag känner mej lycklig när jag traskar med dom där ute och varje gång alla fyra skiter på en och samma runda tänker jag att jag borde köpa mej en trisslott...hahahahaha...

Detta är Pontus finaste Eddie   Han är så speciell...sover under täcket...gillar att mysa...den bästa tiggaren ever...han säljer sin själ för en gobit... avskyr att vara ute när det regnar eller snöar...fryser som en liten sparv när det är ruggigt ute...fort som attan gör han det han ska göra och springer sen i rekordfart in! Jag älskar verkligen denna goding!

Jag har beställt och fått två hundböcker som jag just och just har bläddrat lite i...mkt intressant läsning, mkt som känns igen och som dessutom är så självklara! Suns valpkurs tycktes då inte ge nåt resultat...mitt fel...har inte tränat så mkt som jag borde ha gjort MEN det hon har lärt sej på kursen det kan hon!

Men det jag tycker är viktigast är inkallning...i morse sprang som en galning ner till stranden och tillbaka och lyd´ssnade inte för fem öre vad jag ropte till henne...sen vet jag inte om jag gjorde rätt eller fel när hon glad och lycklig återvände hem med svansen hög och viftande...jag blev ju så glad över att hon kom tillbaka utan att bli överkörd så jag berömde henne... Nu är denna utomordentligt sega datorn så seg att mina andra vovvebilder tydligen bestämt sej för att inte laddas ner just precis denna kväll så ni får hålla tillgodo med en goding idag och så har ni fyra godingar till att se framemot...hahahaha...

I morgon bitti ska jag till Haparanda hälsocentral igen för två möten med människor jag tycker om! Nu väntar sängen och "Två ägg i högklackat"

Föresten så tog jag med mej sockstickeriet på vår stick/virkträff förra veckan men det kändes fortfarande som hebreiska så jag får ha sockeristickningen i väntande läge...

STORA kramar till er alla som behöver en!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Alltså det är så längesen jag var in här på min blogg och nu, just precis nu tänkte jag fortsätta blogga men vet inte hur i hela Hisingen jag kan få in foton hit eftersom min dator tydligen vägrar inse att just den funktionen har fungerat förut :-(  ...

  Till hösten börjar jag jobba på Karungi förskola! Det ser jag framemot...resan hit har varit lång och fruktansvärt jobbig! Utmattningssyndrom synns inte utanpå...men det känns inuti...Jag har mått jävligt dåligt...många har nog tänkt att jag bl...

Så kan det kännas i bland! När hjärnan får ett återfall och behöver vila men inte kan det... Trodde i min enfalde att detta med Utmattningssyndrom är en baggis att fixa för en sån som mej...vaddå för en sån som mej? Det är två saker som jag måste l...

Så har då ett år gått igen...mycket har hänt...både roliga saker och tråkiga. Ett av det tråkigaste var när mellansonens kompis omkom i en trafikolycka i maj. Det tog mej flera månader att besöka hans viloplats. Denna vän fastnade i mitt hjärta när...

Jag tycker att julen kom väldans fort detta år och det kan ju bero på att jag inte har förberett så mkt detta år. Inte så konstigt egentligen med min sjukdomsbild! jag har efter mkt vånda och och många funderingar bestämt mej för att inte stressa igå...